Stadgar

VÅR HISTORIA
Falköpings Tennisklubb stiftad 1938 har till ändamålet att genom utövning av tennisspel verka för höjande av medlemmarnas andliga och fysiska fostran samt för främjande av god kamrat- och idrottsanda. 

Stadgar


VÅR HISTORIA
Falköpings Tennisklubb stiftad 1938 har till ändamålet att genom utövning av tennisspel verka för höjande av medlemmarnas andliga och fysiska fostran samt för främjande av god kamrat- och idrottsanda.

 



 

VÅR MODERNA VERKSAMHETSIDÉ

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott Tennis så att;

•       den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll

•       alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
        och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven
        idrottsverksamhet

•       den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika
        samhällsgrup­peringar

•       de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin
        verksamhet

•       den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

 

 

VI DELAR IN VÅR IDROTT TENNIS ENLIGT FÖLJANDE

Vi delar in vår idrott Tennis efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade  bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.

 

 

MEDLEMSKAP

§ 1
Medlem väljs in av styrelsen efter att skriftlig ansökan är gjord, som skall vara åtföljd av inträdesavgift, som är fastställd på ordinarie årsmöte. Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Dock med följande tillägg:
Ansökan får icke bifallas, förrän styrelsen övertygat sig om, att den inträdessökande icke häftar i skuld till annan förening för års eller andra i vederbörande förenings stadgar fastställda avgifter, vilka förfallit till betalning under sistförflutna år.



Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.

I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen informeras den som fått avslag på medlemsansökan.

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

 

Genom beslut å ordinarie möte kan medlem kallas till hedersledamot/hedersmedlem

 

Medlems rättigheter och skyldigheter

•       har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,

•       har rätt till information om föreningens angelägenheter,

•       skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av
        föreningsor­gan samt följa i  22 § nämnda organisationers stadgar,
        bestämmelser och beslut.

•       har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid
        upplösning av för­e­ningen.

•       skall betala medlemsavgift senast den 1/6 samt de övriga
        avgifter som beslutats av föreningen, senast 30 dagar efter erhållen faktura.

 

 

§ 2

Medlem, som vill utträda ur Falköpings Tennisklubb gör skriftlig anmälan till styrelsen och är därmed omedelbart skild från klubben; eventuellt förfallna avgifter betalas, enligt styrelsens bestämmande.
Klubbens tillgångar tillfaller alltid och endast klubben, medlem som utträder har ingen rätt till ekonomisk ersättning från klubben. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.

 

 

§ 3

Medlem, som icke i den ordning klubbens stadgar föreskriva erlagt stadgad årsavgift eller eljest brutit mot dessa stadgar eller som handlat mot hederns lagar, kan av styrelsen uteslutas ur klubben.

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat före­ningens verksam­het eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.

 

Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.

 

Fråga om uteslutning av medlem får icke företagas till avgörande, förrän medlemmen ifråga beretts tillfälle att inom viss av styrelsen angiven tid (minst 14 dagar) avgiva yttrande i ärendet.

 

Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen. Vid först upprepade fall kan längre tid komma i fråga.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte finns kan föreningen i stället meddela medlemmen varning.

 

Beslut om uteslutning skall med angivande av orsaken delgivas vederbörande medlem via rekommenderad skrivelse med mottagningsbevis.

 

Medlem, som utesluts av styrelsen, äger rätt att vis möte med Falköpings Tennisklubb söka ändring i styrelsens beslut, under förutsättning att han inom 14 dagar efter det han fått del av beslutet hos styrelsen skriftligen anmält besvär över detsamma. Ärende angående dylikt besvär skall föreläggas det ordinarie möte, som hålls närmast efter besvärstidens utgång, och skall särskilt angivas i kallelse till ifrågavarande möte, till vilket klaganden minst 8 dagar förut kallas medelst rekommenderat brev.

 

Grundas beslut om uteslutning på bristande betalning av stadgade årsavgifter, åligger det styrelsen att återkalla beslutet, om de förfallna avgifterna erlagts före besvärstidens utgång.

 

Sedan beslut om uteslutning erhållit bindande verkan, upphöra alla förpliktelser mellan klubban och den förutvarande medlemmen såvitt avser stadgeenliga avgifter.

 

 

MEDLEMSAVGIFTER OCH MEDLEMSKORT

 

§ 4

Medlem erlägger en årsavgift som fastställes å ordinarie årsmöte.

 

Ständig ledamot erlägger en årsavgift, som fastställes å ordinarie årsmöte.

 

Hedersledamot/Hedersmedlem är befriad från medlemsavgifter.

 

Medlemskort får icke utlånas eller bortgivas.

 

 

DELTAGANDE I TÄVLINGAR OCH UPPVISNINGAR

 

§ 5

Medlem får icke utan styrelsens (eller- om styrelsen så bestämmer – vederbörande kommittéstyrelse) medgivande representera Falköpings Tennisklubb.

 

§ 5.1

Medlem bör agera på ett trevligt och föredömligt sätt när den representerar klubben.
Medlem bör m.a.o. agera med ett gott ”sportmannaship” under såväl träning, match som under olika arrangemang.

 

§ 6

Medlem äger icke rätt att på annat sätt än som föreskrives i vederbörande specialförbunds stadgar och bestämmelser deltaga i tävlingar och uppvisningar, som omfatta idrottsgrenar anslutna till riskidrottsförbundet och som omfatta idrottsgrenar anslutna till riksidrottsförbundet och som anordnas av organisation utanför förbundet eller vari utom förbundet stående idrottsutövare deltaga.

 

 

 

STYRELSEN

 

 

§ 7

Falköpings Tennisklubbs drivs av en styrelse på minst 7 personer, bestående av ordförande och 6 ledamöter jämte två suppleanter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst.

Det är ordförande som bestämmer om suppleanter skall kallas till respektive styrelsemöte.


Vid sidan om Styrelsen väljs två adjungerade ledamöter. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt för respektive möte. Adjungerande ledamot kallas varje gång separat för respektive styrelsemöte.

 

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen.
Fast anställd personal inom föreningen får dock inte väljas till ledamot eller suppleant av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.

 

Ledamot och suppleant i styrelsen utses vid ordinarie årsmöte bland röstberättigade medlemmar.

 

Avgår styrelseledamot före mandattidens utgång, inträder den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning står i tur, såsom ordinarie styrelseledamot för tiden intill nästföljande ordinarie årsmöte.

 

 

§ 8

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande och är beslutsmässig, då minst hälften av antalet ledamöter är närvarande.

 

§ 9

Styrelsen skall verka för Falköpings Tennisklubbs och dess medlemmars framåtskridande och tillvarataga dessa gemensamma intressen på ett genomtänkt och balanserad sätt.

 

Ordförande är klubbens officiella representant, leder styrelsens förhandlingar och skall genomföra vad man beslutar på styrelsemöten. Ordförande övervakar klubbens stadgars efterlevnad och är personalchef.
I ordförandens frånvaro träder vice ordförande i hans ställe.

 

I övrigt fördelas arbetsuppgifterna bland styrelsens ledamöter enligt styrelsens bestämmande, varvid dock – om icke särskilda skäl för avvikelser föreligga - medan angivna åligganden böra tillkomma marknadsansvarig, Klubbmästaren sekreterare, kassören och intendent, nämligen

Marknadsansvarig:

Att ansvara för klubbens mål avseende sponsring och reklam.  

Klubbmästaren

Ansvarar för klubbens sociala aktiviteter.

Sekreteraren

att ansvara för att förvara protokoll över styrelsens sammanträdande, få dessa publicerade på klubbens hemsida samt på officiell anslagstavla efter att protokollen är justerade.

att registrera, fördela, förvara inkommande skrivelser,

att, om ordförande icke annorlunda bestämmer, underteckna alla utgående skrivelser och förvara kopior till dessa, samt

att upprätta förslag till styrelsens årsberättelse;

 

Kassören:

att uppbära alla avgifter (anslag) till och verkställa alla utbetalningar för klubben, dock att utbetalningar skola attesteras av ordförande, komma årligen med förslag på revidering av avgifter.

att föra fullständig kassabok över klubbens räkenskaper,.

att föra medlemsmatrikel och inventarieförteckning, i vilken även införas i klubbens förvärvade pris,

att, om styrelsen icke annorlunda bestämmer, förvara nämnda priser, samt

att till betryggande belopp försäkra klubbens idrottsmaterial, priser och övriga tillhörigheter;

 

Intendenten:

att omhänderta fastighet/-er och allt material och svara för att densamma är i brukbart skick,

att ansvara för att anläggningarna sköts på ekonomiskt och ekologiskt bästa tänkbara sätt.

att vid behov inför styrelsen framlägga förslag till avskrivning och nyanskaffning av material, samt

att biträda kassören vid upprättande och förande av inventarieförteckning.

Tävlingsledaren:

att leda och utveckla klubbens tävlingsverksamhet mot uppsatta mål,

§ 10

Styrelsens ledamöter är gemensamt ansvariga för sin förvaltning av klubben.

 

§ 11

Den rent idrottsliga verksamheten och praktiska verksamheten handhavas av de kommittéer som styrelsen anser nödvändiga för klubbens verksamhet.

 

För varje inriktning/ansvarsområde i klubbens verksamhet utses årligen bland röstberättigade medlemmar en kommittéstyrelse, bestående av ordförande/sammankallande jämte erforderligt antal övriga ledamöter. En ledamot av varje kommittéstyrelse kan/bör om möjligt tillhöra styrelsen som ordinarie ledamot eller som suppleant.



Förslag på Kommittéer som bör finnas och vara aktiva i klubben:

 

Damkommitté
Hall- och bankommitté
Motionskommitté
Reklam/Sponsor- och marknadskommitté
Trivselkommitté
Tävlingskommitté
Juniorkommitté
 

Varje Kommittéstyrelse åligger;

 

Att välja funktioner som ex., sammankallande, sekreterare, kassör, lotteriansvarig osv, allt efter behov i varje kommitté.

Att årligen planera och revidera sin schemalagda handlingsplan/arbetsplan och innehållsbeskrivning,
från januari till december

Att övervaka, styra och rapportera medlemmarnas aktivitet för varje kommittés räkning och därigenom klubbens utveckling.

Att anordna/organisera, leda och protokollföra aktiviteter inom klubben för dess medlemmar, till vilka styrelsen lämnat sitt medgivande, samt

Att enligt styrelsens bestämmande ombesörja klubbens representation utåt.

 

Kommittéernas budget och verksamhetsplan;


Kommittéstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och verksamhetsplanen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten. Revidering av budget och verksamhetsplan kan även ske löpande under året.

 

 

MÖTEN

 

 

§ 12

Med Falköpings Tennisklubb hålles dels ordinarie årsmöte senast mars månad, dels ordinarie möten, när så erfordras.

Styrelsens ska konstituera i enlighet med stadgarna på styrelsemötet som följer årsmötet. Vice ordförande och firmatecknare ska utses.

 

Tidpunkt och plats för mötena bestämmes av styrelsen under iakttagande att kallelse till ordinarie årsmöte skall utfärdas senast 14 dagar före mötet.

 

§ 13

Rösträtt tillkommer:

Medlem, som erlagt förfallen avgifter, samt ständiga ledamöter.

 

Rösträtt får ej utövas med fullmakt.

 

Icke röstberättigad medlem har yttranderätt men icke förslagsrätt

 

§ 14

Möte är beslutsmässigt med det antal röstberättigande medlemmar, som är närvarande.

 

§ 15

Vid ordinarie Årsmöte förekomma följande ärende:

1.      Fråga om mötets behöriga utlysande.

2.      Val av a) Ordförande, b) Sekreterare för mötet

3.      Val av två Justeringsmän att jämte Ordföranden justera protokollet.

4.      Kommittéstyrelsernas och Styrelsens verksamhetsberättelse

5.      Revisorernas berättelser

6.      Fråga om ansvarsfrihet för kommittéstyrelserna och Styrelsen för den tid revisionen avser.

7.      Val av;

a)     klubbens Ordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av ett år,

b)     Minst 6 ledamöter som väljs på vardera två år. Tre av ledamöterna väljs jämna årtal medan de tre andra väljs ojämna årtal. Detta jämte ungdomskommitténs ordförande som årligen väljs av UK.
c)     två suppleanter i Styrelsen för en tid av ett år. Ordningsföljd fastställs,
suppleant 1 respektive suppleant 2,

              

            d) två revisorer jämte två suppleanter för en tid av ett år; i detta val få styrelsens ledamöter icke deltaga,
e)    adjungerade ledamöter för en tid av ett år i taget,

               f)    pressombud,

               g)    och val av valberedning.

 

8.      Förslag, som väckts av Styrelsen eller till Styrelsen inlämnats till kommittéstyrelse eller röstberättigad medlem minst 14 dagar före årsmötet.
(Förslag om stadgeändring eller upplösning av klubben skall lämnas till styrelsen minst 30 dagar före årsmötet.)

Det åligger styrelsen att på första ordinarie styrelsemöte efter årsmötet fastställa konstitution enligt paragraf 8. Ordföranden tecknar föreningen ensam eller enligt annat styrelsebeslut. Mötet ska hållas snarast efter att årsmötet ägt rum dock senast 1 månad efter årsmötet.

              

 

 

VERKSAMHETS- OCH RÄKENSKAPSÅR SAMT REVISION

 

§ 16

Verksamhetsåret omfattar tiden från ordinarie årsmöte till och med närmast följande ordinarie årsmöte.

 

Räkenskapsåret omfattar tiden 1januari – 31 december. Räkenskaperna (jämte styrelseprotokoll, medlemsmatrikel, inventarieförteckning mm. Tillhandahålls revisorerna senast 30 dagar före ordinarie årsmöte.

 

§ 17

Revisorerna åligger att granska kommittéstyrelsernas och styrelsens förvaltning och räkenskaper under det sistförflutna räkenskapsåret samt att till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före ordinarie årsmöte.

 

BESLUT

 

§ 18

Beslut fattas med acklamation eller avgöres genom votering (öppen eller sluten).

Önskas sluten votering räcker det med att en medlems röst önskar sådan votering.

 

Vid votering bestämmes utgången  utom i frågor som omförmäles i § 20 – genom enkel majoritet.

 

Vid öppen votering, som icke avser val, uppstår lika röstetal, skall det förslag gälla, som biträdes av ordförande, vid val och sluten omröstning skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

 

Alla beslut bekräftas genom klubbslag.

 

§ 19

Beslut i fråga av ekonomisk natur får icke fattas, om frågan icke varit upptagen i föredragningslistan för vederbörligt möte.

 

STADGEFRÅGOR

 

§ 20

Förslag om ändring av dessa stadgar eller om Falköpings Tennisklubbs upplösning för endast vid ordinarie årsmöte upptagas till avgörande. För godkännande av dylika förslag erfordras beslut av minst 2/3 av vid mötet närvarande röstberättigade medlemmar.

 

§ 21

Beslut om upplösning av Falköpings Tennisklubb skall innehålla föreskrift om användning av klubbens tillgångar för bestämt, idrottsfrämjande ändamål och skall omedelbart delgivas respektive specialförbund medelst bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, åtföljda av revisionsberättelse jämte balans- samt vinst- och förlust- räkningar.

 

§ 22

Utöver dess stadgar gälla riskidrottsförbundets stadgar och i övriga föreskrifter och anvisningar samt vederbörande specialförbunds stadgar, tävlingsreglementen och övriga i vederbörlig ordning utfärdade föreskrifter.

 

Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Tennisförbundet
och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF), dvs. Västergötlands Idrottsförbund inom vars område för­eningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF), dvs. Västergötlands Tennisförbund, inom det SF-distrikt, dvs. Västergötland där föreningens hemort är belägen.

Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.

På begäran av RF eller vederbörande SF-, SDF- eller DF‑styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

Ordförande och sekreteraren är ansvariga för att ovannämnda stadgar, föreskrifter och anvisningar vid behov finnas tillgängliga för föreningens medlemmar.

 

BRA I IDROTT OCH BRA IDROTT


Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter.  Idrott är utmanande och spännande. I idrot­ten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgö­rande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten...

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamhe­ten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delak­tiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regel efterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.  Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksam­heten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella le­darna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.  Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl.a. allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.


(Stadgar senast reviderade årsmötet mars 2012)