Tvååker-Skrea 5-3 (2-2)

Skrea tog kommandot direkt och 1-0 gjordes av Robin på nick emedan 2-0 kom på ett kanonskott från Elof.
Skrea dominerade kraftigt och hade bud på 3-0.
Tyvärr kontrade Tvåkker in en reducering till 2-1 och spelet jämnades ut. Med en minut kvar av första halvlek så kvitterade Tvååker på ett mycket oturligt sätt för Skrea.
Att få mål mot sig precis innan pausvilan är alltid lite nedslående. Skreas spelare var småkrassliga och halvskadade, men bestämde sig ändå för att ge allt man hade även i andra halvlek.
Tvååker startade med ett tufft spel och tryckte på i början av halvleken...3-2 kom därför logiskt.
Men, denna gång var det Skreas tur att via ett snyggt kontringsmål av Emil kvittera till 3-3.
Efter detta spelade Skrea riktigt bra igen även om Tvååker satte 4-3 en stund efter vårt mål.
Skrea skapade chanser igen och det var väldigt nära en kvittering flera gånger. Bl a hade den mycket aktive Jonis ett bra läge efter fint förarbete av starke Daniel, alerte Robin och farliga Elias med flera och vi hade dessutom många nästanläge att sätta dit kvitteringen.
Fler och fler av våra småkrassliga och halvsjuka spelare fick problem med orken på slutet och när vi satsade allt för att göra mål så kontrade Tvååker in slutresultatet 5-3 i en match Skrea mycket väl hade kunnat vinna.
Men tanke på att det var ett starkt 95-lag man mötte...och tillika seriesegrarna...så kan konstateras attt vårt 96-Skrealag håller mycket hög klass!!!! Den avslutande matchen var sett till motstånd, förutsättningar och att vi lika gärna kunde vunnit...riktigt riktigt högklassig.
Medverkade gjorde Gustav, Jonis,Axel, Kalle, Ludde,Andreas, Daniel,Elof, Alexander, Elias, Robin och Emil.
De gjorde det förbaskat bra allihop med tanke på förutsättningarna och motståndet. Det var mycket nära att vi spelade bort Tvååker från seriesegern och själva tog vi en bronspeng, vilket egentligen brukar bli fallet när man gräver efter guld.
Först vann laget vårserien, sedan gjordes utmärkta prestationer i Gothia cup o inte minst i Laxacupen där man vann B finalen och sedan blev det brons i den tuffa höstserien.
Detta trots at vi aldrig ställde upp med vårt på pappret bästa p95-96 lag...långt ifrån.
Vi hade sällan ens bästa möjliga P96 lag.
Eller, så hade vi vårt bästa LAG..för tillsammans gjorde grabbarna en otroligt bra säsong med många härliga höjdpunkter. Fenomenalt och det var en hårsmån ifrån eller kanske att vissa spelare varit friska vid de avgörande matcherna ifrån att det blivit två seriesegrar i år..men stort grattis till alla fina prestationer och till ett skönt kamratskap i laget!!
De föräldrar som tittade på matchen gav spelarna en suverän hyllning via en sorts avslutningsceremoni där AIK-Lotta körde bejublade sensuellt svängiga tricks med sin svarta rockring samtidigt som vi äntligen fick höra folkdräkts-Anders egna jojklåt. Axels morfar Dick läste en kort dikt...från Håcksvik och så jojkade sedan alla föräldrar med i Anders jojklåt och grabbarna marscherade samlat och taktfullt in i det mörka omklädningsrummet.Säsongen var därmed över. Vilket underbart slut för oss alla. Det är sådant som gör vår speciella
vandring på detta klot meningsfull.